Solskydd och mörkläggning
- välj rätt och spar pengar och energi
Introduktion
Vi har tillverkat solskydd sen 1938. Det började med att stänga inne ljus under kriget till att senare övergå till att stänga ute ljus för att inte störa bilder från projektorer, TV, datorer mm. I dag är systemen vi tillverkar även en del av husets energisystem. Oavsett om du vill stänga ute ljus, stänga inne ljus eller spara energi har vi lösningen.
I det här kapitlet ska vi gå igenom vilka system som finns, vilka vävar som finns och vad som ska användas när. Vi ska också gå igenom vad man bör tänka på vid projektering och så ska vi förklara alla tekniska termer man kan stöta på. Styrning av Solskydd och mörkläggning är ett eget kapitel.
Förutom att uppfylla traditionella behov, som att blockera ljus för att förbättra bildkvaliteten och eliminera reflexer på TV- och datorskärmar, är solskydd numera en nödvändighet för att nå önskade energieffektivitetsmål. Detta gäller särskilt i moderna byggnader med stora glaspartier, där både inomhuskomfort och energiprestanda påverkas i hög grad av solinstrålning.
Rådgivning och projektering
Innan vi går vidare vill vi först upplysa om att vi erbjuder fri rådgivning och hjälp med uppmätning för att säkerställa att projektet blir rätt från början. Ni behöver inte kunna allt det som står på den här sidan (om ni inte vill jobba hos oss) för att lyckas. Kontakta oss istället så tidigt som möjligt i processen för att så spara mycket tid och pengar som möjligt.
För budgetpris - ange bredd och höjd på era fönster och meddela oss. Skicka gärna ritningar om det finns, så tar vi hand om resten.
Genvägar i dokumentet:
Att välja system
Insida, utsida eller in-och utvändigt
För att välja vilket eller vilka system man ska investera i behöver man först ta ställning till om systemet ska sitta på insidan, på utsidan eller om man vill ha system både invändigt och utvändigt.
- Invändigt solskydd: För att förhindra bländning från solen och värmeförlust under kalla perioder placeras solskyddet på klassiskt manér på insidan. På insidan sitter det skyddat från väder och vind och är lätt att manövrera, antingen för hand eller elektriskt. Men det är viktigt att notera att värme som väl har tagit sig in genom glaset med solens strålar inte kan avlägsnas av ett invändigt solskydd. Den måste istället ventileras ut eller kylas bort med hjälp av exempelvis mekanisk ventilation eller luftkonditionering. På insidan kan man också ha solskydd i flera lager med, exempelvis, en mörkläggande väv, en solskyddsväv och en gardin.
- Utvändigt solskydd: Om man vill begränsa solvärmeinstrålning och slippa använda dyrbar energi för kylning ska man placera solskyddet på fönstrets utsida. Detta hindrar värmen från att tränga in genom glaspartierna. Detta gör bara nytta under sommarmånaderna när det är varmt. Under kallare årstider är det ur energisynpunkt istället rationellt att utnyttja solens strålar så mycket som möjligt för att värma upp insidan av huset. På utsidan av huset blir solskyddet utsatt för vind, regn och minusgrader. Därför behövs regler för när solskyddet kan köras upp och ner. Det innebär nästan alltid att det behövs någon sorts styrsystem som är kopplat till sensorer som mäter sol, vind och temperatur. Mer om det kan du läsa i det separata kapitlet om styrsystem. På utsidan behövs också slussar som håller väven och underbommen på plats när det kommer en vindby.
- In- och utvändigt solskydd: Den mest fullständiga lösningen är naturligtvis att ha solskydd både på insidan och på utsidan. Då kan man dra nytta av bägge systemens fördelar och uppnå både energieffektivitet och komfort.
Vertikala system
Vertikala system sitter vanligtvis på en rullbom ovanför fönstret och rullas ner så att det täcker fönstret.
Vid behov av 100 % mörkläggning, eller vid utvändigt montage, förses systemet med så kallade slussar. På invändiga system gör slussen att ljuset inte kan ta sig förbi bredvid mörkläggningsväven. På utvändiga system håller slussarna väven och underbommen på plats om det blåser upp. På större enheter kan även så kallade lattor behövas för att förhindra att väven glider ur slussen. Något som på insidan kan inträffa när solens värmeexpansion påverkar den instängda luften. Lattorna är en slags stag som monteras på väven och gör den styv.
Horisontella system
Horisontella solskyddssystem används vanligtvis för att skydda mot solinstrålning genom takfönster, atrium och lanterniner. De finns i ett par varianter där den ena har en motordriven rullbom på ena sidan och en annan motordriven rullbom på andra sidan om takfönstret. På en av bommarna sitter väven och på den andra bommen sitter vajrar som är fästa i väven. Vajrarna drar i väven så att den täcker fönstret. Den andra varianten har bägge dessa bommar på samma sida om fönstret och linhjul på andra sidan fönstret där vajern vänder. Slutresultatet är ungefär detsamma men de passar olika bra i olika monteringssituationer. De bägge motorerna kopplas till en gemensam styrbox som gör att de rör sig synkroniserat och att väven spänns upp och blir slät när den är utrullad.
Snedställda system
System monterade i alla upptänkliga vinklar mellan helt vertikala och helt horisontella är snedställda. Till snedställda system används vertikala system med slussar och lattor upp till cirka 30 graders vinkel och när de blir mer horisontella än så övergår man gradvis till att montera horisontella system snedställt.
Att välja väv
Valet av väv innebär att man behöver ta ställning till fler saker än färg och utseende. Eftersom energieffektivitet är viktigt kan man behöva fastställa hur mycket värme man kan acceptera att väven och fönsterglaset tillsammans släpper igenom (kallas G-total). Man kan också behöva ta ställning till säkerhetsaspekter som flamskydd och miljöegenskaper som inslag av PVC och möjlighet till återvinning.
Men innan vi går in på detaljerna - vävar delas huvudsakligen in i två typer:
- Mörkläggande vävar:
Består av tre skikt – en framsida, ett baksidesmaterial och ett mellanliggande "svartskikt" som effektivt blockerar ljus. - Solskyddande vävar:
Finns i flera varianter med olika öppningsfaktorer och beläggningar.
Screenvävar: Belagda med exempelvis aluminium för hög reflektionsförmåga och god öppningsfaktor.
Klimatvävar (ffa-vävar): Har högt Rs-värde och en öppningsfaktor (OF) på cirka 3–4 %.
Tjocklekens betydelse:
Ju tjockare väven är, desto bättre isoleringsegenskaper. (Anges i tekniska data med ett Ts-värde.)
Färgval:
Förutom att färger spelar en estetisk roll och påverkar byggnadens visuella intryck, finns flera praktiska och strategiska aspekter att ta hänsyn till vid färgval:
- Matchning med fasad och omgivning: Färgen bör harmoniera med byggnadens fasad eller väggen där solskyddet monteras, liksom med den omkringliggande miljön, för att skapa ett enhetligt och professionellt intryck.
- Organisationens profil: Färgvalet kan användas för att förstärka en organisation eller verksamhets varumärkesprofil genom att spegla företagsfärger eller logotyper.
- Bygglov och reglering: I vissa kommuner krävs bygglov för utvändiga solskydd, och färgvalet kan påverkas av kommunens regler eller krav för att harmoniera med stadsbilden. Detta bör beaktas tidigt i projekteringsprocessen.
- Utsidan bör vara vit eller ljus för bättre reflektion av solvärme.
- Insidan kan vara svart eller mörk för att minimera reflektioner, vilket är särskilt viktigt vid bildvisning i mötesrum.
Vi har tillgång till marknadens hela sortiment och mängder med prover och datablad på mörkläggnings- och solskyddsväv.
Att tänka på vid projektering
Allmänt
Rådgivning och projektering:
Vi erbjuder fri rådgivning och hjälp med uppmätning för att säkerställa att projektet blir rätt från början. Kontakta oss så tidigt som möjligt i processen för att spara tid och pengar.
För budgetpris:
Ange bredd och höjd på det fönster som ska mörkläggas. Skicka gärna ritningar, så tar vi hand om resten.
Färdiga produkter:
För de vanligaste modellerna och storlekarna erbjuder vi helt färdiga produkter som är klara att installera.
Bra att veta före tillverkningen
- Vävmått. (Bredd x Höjd)
- Vävtyp.(Färg och modell)
- Kåpans mått och färg.
- Manövrering med vänster- eller högerplacerad motor.
- Manövrering med handvev eller fjäder.
- För specialmodeller, som exempelvis solskydd som ska gå nerifrån och upp, begär information.
Placering av systemet
Vanliga monteringsalternativ:
- I fönsternisch.
- Utanpåliggande.
- Ovan undertak med slits i undertaket.
Observera:
- Om fönster öppnas inåt måste detta beaktas vid projekteringen.
- En utrymningsdörr får aldrig blockeras. I dessa fall rekommenderas att rullgardinen monteras direkt på dörren.
- Enheten måste monteras 100 % i våg för att undvika sned upprullning på bommen och veck på väven.
Vid beställning
Ange alltid följande vid beställning:
Synligt vävmått (bredd x höjd).
- Till höjdmåttet lägger vi till cirka 300 mm för infästning på bommen.
- Om inget vävmått anges levereras systemet i maxmått enligt artikelnumret.
Breddmått: Lägg till 135 mm för infästning och 55 mm för stickproppsanslutning.
- Stickproppsanslutningen kan utgå om kabeln ansluts direkt i en reläbox eller kopplingsdosa.
Tekniska termer
Här är en samling termer som det är vanligt att man stöter på när man fördjupar sig i solskydd och energi. Vi bjuder också på en faktaruta som handlar om hur man väljer rätt tubmotor till sin applikation. Observera att vi håller reda på allt detta åt er och ser till att ni får rätt lösning. Detta är bara information till den som veta mer.
U- och G-värden:
- U-värde: Anger värmeförlusten genom byggnadens yta – lägre värde innebär bättre isolering.
- G-värde: Total solenergitransmission genom glas. Skala 0–1, där 1 innebär att all energi passerar igenom och 0 att inget passerar.
Gtot-värde:
- Anger total solenergitransmission för glas i kombination med solskydd, enligt standarderna ISO 52022-1 eller 52022-2.
Ug-värde:
- Värmeöverföringskoefficient som mäter glasets isolerande egenskaper – lägre värde betyder bättre isoleringsförmåga.
Glazing-kategorier:
- A: Enkelglas (4 mm).
- B: Tvåglas med luftspalt (4 mm).
- C och D: Tvåglas med argon och olika typer av beläggningar.
- E: Tre-glas med beläggningar och argon (4 mm).
Ts-värde:
- Mängden värme som släpps igenom väven.
- Ts 0 % = ingen värmegenomsläppning.
Tf-värde:
- Mängden ljus som släpps igenom väven.
- Tf 0 % = inget ljusgenomsläpp.
Rs-värde:
- Mängden ljus som reflekteras av väven.
Rv-värde:
- Mängden värme som reflekteras av väven.
As-värde:
- Mängden ljus som absorberas av väven.
Ar-värde:
- Mängden värme som absorberas av väven.
Formel för balans:
- T + A + R = 100 % av allt ljus respektive värme.
OF (Öppningsfaktor):
- Förhållandet mellan öppningsarean och vävens totala yta.
Ljudabsorption:
αw / NRC (Noise Reduction Coefficient). Anger vävens ljudabsorberande egenskaper:
- A: 0,90–1,00 (mycket bra ljudabsorption).
- B: 0,80–0,85.
- C: 0,60–0,75.
- D: 0,30–0,55.
- E: 0,15–0,25 (låg ljudabsorption).
Tubmotorerna har ett visst vridmoment och ett visst varvtal. Det anges som exempelvis 15/30 där 15 är vridmomentet i Newtonmeter och 30 varvtalet är varv per minut.
Om man vet vilken radie det är på bommen kan man räkna ut hur stor vikt som motorn kan lyfta.
Vikten (i Kg) = Vridmomentet (i Nm) x 100 / Bommens radie (i mm).
Om man har en 60Ø mm-bom betyder det för exempelmotorn:
15 x 100 / 30 = 50 Kg